Landhöjning
Landhöjning är jordskorpans höjning i jämförelse med havsnivån. I början på 17000-talet observerades jordens höjning i Norden. Då kallades det för vattuminskning eftersom de trodde att det var havsvattnet som försvann. I själva verket beror det på den kilometertjocka isen som belastade jorden under den senaste istiden. Detta kallas även för postglacial landhöjning. Som mest är Sveriges ökning ungefär 300 meter vid Ångermanlands kust. Om man räknar med hur mycket som höjdes när själva isavsmältningen pågick, så är det en höjning på totalt ca 800 meter. Idag varierar landhöjningen på olika ställen i Sverige. I norr vid Bottenvikskusten höjs det med cirka 1 cm/ år och i söder i Skåne är det cirka 0 cm/år.
Jordskorpan kan även höjas på ett annat sätt som kallas för tektonisk höjning. Detta förekommer vid smalare områden längs plattgränser på jorden i samband med bergskedjebildning.
Jordprofil
Jordprofil beskriver jorden i höjdled. Marken består oftast av ett ytlager av organiskt material med synliga växtdelar. Sedan ett urlakningsskikt som är mörkfärgat av organiskt material och ett urlakningsskikt som består av blekjord. Efter det kommer ett anrikningsskikt och dessa fyra finns i praktiskt alla marker. Sedan finns även ett opåverkat skikt och en underliggande berggrund.
Podsol & Brunjord
Podsol och brunjord är de två viktigaste jordmånerna i Sverige. Podsol är den vanligaste som har 70 % av ytan. Överst har podsol ett mårlager med organiskt material och under det ett gråvitt lager som kallas blekjord och sedan ett anrikningsskikt av rostjord. Podsolen har dålig omblandning och få grävande organismer. Vid podsolsjord förekommer barrskog, lågt pH och granit/gnejs och är vanligast vid kalltempererade och fuktiga klimat.
I brunjorden finns grävande djur som skapar omblandning och luftning och det gör att förmultningsskiktet (förnan) blir tunt. Under förnan finns ett tjockt mullager och därunder ett anrikningsskikt. Vid brunjord förekommer lövskog, lera och näringsrik mark.
Brunjord och lövskogar var för 5-8000 år sedan dominerande i Sydsverige. På grund av att granen bredde ut sig så har mycket utav det blivit podsoliserats. Många brunjordar har blivit jordbruksmark.
http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id=15100
www.ne.se
http://www.geologivagen.se/faktabladomgeologi/landhojningen.4.1b6d7ca710edc795ad380001206.html
http://www.entek.chalmers.se/~anly/miljo/k4marken.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar