Reflektioner efter en första handledning kring vårt 1/2basgruppsarbete kring ett Naturvetenskapligt fenomen. Vi fick stöd i våra tankar kring fenomenet värme, vi utgick från temperatur men resonerade oss fram till att det handlar om fenomenet värme . Vidare resonemang bekräftade våra tankar kring att värme och kyla egentligen är samma fenomen men i olika mängd.

Tankekarta
Vår tankekarta kring olika aspekter av temperatur var till god hjälp, vi hade bland annat antecknat, mäta temperatur, olika mätskalor, förvara mat, kläder, årstider, väderprognoser, olika aggregationstillstånd, historik och vardagliga möten med temperatur.

Eleven i fokus
Med eleverna i fokus måste vi ta fasta på av som intresserar dem, och vad de tycker är spännande med vårt valda fenomen. Vi måste visa på hur det visar sig för eleven i vardagen. Vad är det för vardagligt fenomen som eleverna behöver få syn på? Givetvis även relatera till kurs och läroplan.

Kunskap hos oss
Utifrån vårt eget kunskapsbyggande ska vi ta fasta på vad värme är i fysikalisk bemärkelse, vi ska vidare redogöra för samband mellan tryck, värme och vindhastighet. Samt ge en historisk överblick kring värme och mätande av denna.
Till nästa handledningstillfälle ska vi läsa på om vårt fenomen och samla frågor som vi vill ställa till våra ämnesexperter inom biologi och fysik.

Planering, forsatt arbete
Efter handledningen träffades vi och lade upp vidare planer för vårt fortsatta arbete. Vi delade upp värme i de olika delar vi nu fått till oss. Dessa delade vi upp:
Ida – historiska resonemang samt olika mätskalors utveckling.
Charlotte – definitionen av värme samt sambandet till tryck och vinghastighet
Carola – vad finns i läro- och kursplaner i koppling till det vetenskapliga fenomenet värme och naturvetenskapligt arbetssätt.
/Ida

Tankar kring föreläsning och litteratur – Concept Cartoons

Dagens föreläsning av Anna-Stina Ahlrik handlade om naturvetenskapligt arbetssätt och vad man som lärare kan tänka på i skolans undervisning/förskolans verksamhet. Föreläsningen innehöll många intressanta delar, men det jag fastnade mest för var Concept Cartoons, som vi även ska använda i vårt temaarbete. Eftersom jag inte hade hört talas om det tidigare var det mycket nytt för mig och för att få mer information om det läste jag ur kurslitteraturen Barn och naturvetenskap (Elfström mf. 2008).

Genom att använda Concept Cartoons får läraren syn på barnens förförståelse och de är även till god hjälp för eleverna vid deras diskussioner i klassrummet (Elfström mf). Eleverna kan, med hjälp av att se en Concept Cartoons, få kännedom om att ”barn kan ha olika tankar kring ett fenomen och att detta är tillåtet” (s. 74).

Enligt min åsikt verkar det vara ett spännande verktyg att använda i skolan och förskolan för att få ta del av barns tankar. Tidigare har jag använt mig av intervjuer för att ta reda på enskilda barns tankar, men genom att även använda detta anser jag att det öppnar upp för fler lärandemöjligheter. Dels får barnen, utifrån sin förståelse och kunskap, formulera egna tankar kring ett fenomen som blir till påståenden. När det finns olika påståenden blir detta visuellt synligt för barnen eftersom de får se att det finns olika tankesätt. Detta kan skapa diskussioner genom att barnen utmanar varandras tankar. Utifrån mina erfarenheter har en del barn svårigheter med att tala inför grupp och berätta hur de tänker. Detta är då ett bra arbetssätt genom att först prata enskilt med barnet och få ta del av tankarna och sedan presentera detta neutralt i klassrummet. Det tror jag öppnar upp för diskussion och de svaga eleverna blir mer aktiva eftersom de kan känna igen sig i olika påståenden.

/Charlotte

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Ahlrik, A-S. (2011-02-03). Föreläsning - Naturvetenskapligt arbetssätt. Högskolan i Skövde

Litteraturseminarium 24 jan -11

Det vi har diskuterat har handlat om att man som lärare måste ha en medvetenhet om vad eleverna har för förkunskaper i dessa ämnen och planera undervisningen därefter. Vi kan som lärare lägga en grund för det de ska möta i de senare skolåren genom att introducera begrepp i de tidiga skolåren som de senare kommer att få arbeta med i ett djupare perspektiv. På så sätt blir det inte helt nytt för dem. Andersson menar att man ska växla mellan delar och helhet i undervisningen. Ett exempel är att när man undervisar om planeterna är det lättare förstå om man tidigare har diskuterat om rymden. Vi förstår att integration handlar om just detta, att sammanföra delar till en helhet. De fyra grundformerna av integration; rums-, tids-, orsaks-, och kategoriintegration är delar som man kan använda i undervisningen för att eleverna ska kunna bli medvetna om när de själva integrerar. Detta gör att de utvecklar tanken och kreativiteten.

Utvärdering

En formativ utvärdering kan vara bra för läraren för att se om eleven är mogen för nästa steg. Man kan utgå från variationsteorin, se och förstå saker ur olika perspektiv. Det är viktigt att lyssna på hur eleverna för diskussion och använder sina kunskaper för att se om de har förstått innehållet.

Anteckningar av Ingrid Eriksson genom basgrupp 1a och 1b

Litteraturseminarium 20 jan -11

I vår grupp har vi diskuterat innehållet i Wickman (2009). Vad vi kom fram till är att läraren i undervisningen ska sträva efter variationsteori och sociokulturellteori. Dimenäs menade på sin föreläsning att det endast finns ett sätt att lära på nämligen genom det sociokulturella sättet.

Vidare utifrån våra diskussioner och från Wickman (2009) menar vi att fenomen kan förstås utifrån olika sätt och att det är viktigt att läraren tänker på att allas idèer är rätt utifrån elevens argument. Vad vi vidare menar är att läraren bör solla i innehållet för undervisningen för att eleverna ska få arbeta med de väsentliga delarna. Vi vill också påpeka att läraren i alla situationer måste tänka på de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem.

När det gäller de begrepp som eleverna ska erbjudas möjlighet att tillägna sig inom de naturvetenskapliga ämnena menar vi att dessa måste utgå från de vardagliga begrepp som eleven redan har, för att kunna gå vidare till de vetenskapliga begreppen . Vi kunde också utifrån Wickman (2009) konstatera att det genom ämnesdidaktiken skapas lärare som är kompetenta och självklara auktoriteter som inte är utbytbara. Detta nämnde också Dimenäs på föreläsningen.

För att eleven ska kunna vidga sin kuskap kom vi i vår diskussion fram till att eleven måste ha en förförståelse samt att läraren måste hjälpa eleven att skapa relation mellan förförståelsen och den nya kunskapen. Vad vi mer tog upp på vårt seminarie utifrån Wickman (2009) och Dimenäs föreläsning var skillnaden mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik samt vad som ingår i ämnesdidaktiken. Vi förstod utifrån Dimenäs att den naturvetenskapligadidaktiken måste ta avstamp i frågor om fenomen från eleverna och läraren för att kunna gå vidare till att vara av mer experimentell art.